En översikt över hur direktivet om tillfälligt skydd och de nationella skyddssystemen har genomförts i de nordiska länderna samt en identifiering av viktiga framgångsfaktorer och utmaningar.
WIP: Video (block / embedded etc)
Den 4 mars 2022 aktiverade EU direktivet om tillfälligt skydd för att snabbt och effektivt kunna hjälpa människor som flyr från kriget i Ukraina. Sverige och Finland är bundna av denna rättsliga ram, medan Danmark, Island och Norge har svarat med att införa särskilda nationella skyddsprogram för flyktingar från Ukraina som liknar EU-direktivet.
Denna rapport ger en översikt över hur direktivet om tillfälligt skydd och de nationella skyddssystemen har genomförts i de nordiska länderna och identifierar viktiga framgångsfaktorer och utmaningar.
Viktiga slutsatser
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.
Analysen identifierar skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller vilka kategorier av personer som är berättigade till tillfälligt skydd, samt vilken skyddsstatus flyktingar från Ukraina får. Detta har konsekvenser för nivån på det stöd och de rättigheter som flyktingar från Ukraina har rätt till.
Rapporten har tagits fram av Nordiska ministerrådet och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna.
